Kalenderlucka 9 – Midnattsloppet 2009

Så var det dags för loppet på söder igen, nu var det 3:e gången i smurfklädsel jag stod på startlinjen och 4:e totalt. Förutsättningarna för årets tävling var väl något annorlunda än tidigare, både av påverkningsbara skäl och icke påverkningsbara skäl… Dels hade jag på intet sätt gjort nå´n direkt nedtrappning utan stod på startlinjen med strax över 10 mil i benen och dels var det en ny klart tuffare bansträckning i år… Det var förutsättningarna och ett härligt småkallt sommarregn började lägligt strila ned till söder lagom till starten. Just starten ja, hörde inte ens nå´t startskott i år utan vips rörde sig hela fältet och jag fann mig stillstående för någon sekund innan jag hajjade vad som hände. Sedan pinnade jag iväg, som vanligt går inledningen av detta lopp i en vansinnig fart, jag försökte hålla tillbaka en del men detta faktum till trots gick det rätt fort. Redan omgående bar det av ut på den nya sträckningen, fick per omgående Hofvets Nicklas Sydow i rygg och sedan hade vi en lucka upp till Dr Carlborg, en lucka som vi (läs jag) tätade sakta men säkert tills det bara återstod några få meter, kände att vi låg i en hög (för mig) fart och det var rätt långt kvar, velade med mig själ om jag skulle täta luckan helt, vilket jag kom fram till att det skulle löna sig i långa loppet. Sträckte ut och fick jobba lite extra och så var vi uppe i rygg på Carlborg, tillsammans tog vår lilla klunga och fångade in Cedden (som hade en tung dag) och vi hade en lucka upp till en framstormande Laser… I stigningen upp till kyrkan hade vi fångat in honom också, och snart har vi även fångat in en kille från MAI. Nu börjar den verkligen bölja upp och ned och benen stumnar något också och eftersom jag är en tämligen medioker utförslöpare så gynnas jag på intet sätt av att banan innehåller många rätt långa utförslöpor också. Nu är vi iaf 3 i vår grupp jag, Nicklas Sydow och killen från MAI… Vid 7 km börjar det göra brutalt ont (typ kramp) i nackmuskeln ut mot axeln, nå´t som brukar hände mig emellanåt, nu är det sjukt länge sedan det hände iofs… Vid varje armpendling gör det ont, mierda och fokus hamnar lite skevt, får ta mig samman och tugga på, här går Nicklas starkt ffa i utförslöporna och jag får jobba hårt för att gå med. Dock plockar jag i backen vid typ 8-8,5 km, klurar på att köra hårt här och droppa dom då jag märker att jag är starkare här, dock blir jag feg och fattar loppets felbeslut när jag tänker att jag kan droppa dom sista 800 metrarna istället. Då har jag inte räknat med utförslöporna på slutet där jag dels blir trängd i en kurva och kommer nägra steg efter och tappar sedan ytterligare nå´n meter i utförslöpan strax innan målrakan… Sliter som en besatt men kan inte minska avståndet framåt på upploppet, istället kommer Laser med förnyad kraft om mig, gör en sista kraftinsats och försöker grisa ikapp honom, bommar med en sekund men plockar däremot en gubbe på mållinjen… Tiden blir 33:49 och givet den nya banan som var klart tuffare så rankar jag det som mitt klart bästa Midnattslopp…

Skriven i original 17/8 -09

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s