Another sunday in hell – Östgötaloppet igen!

Godmorgon på er, jag antar att alla egentligen ville läsa om hur jag dominerade och styrde och ställde på Östgötaloppet igår, jag kan redan nu spoila för er, nå´t sånt kommer jag inte kunna skriva om tyvärr…

Igår var en rätt speciellt tävlingsdag; undertecknad, Valle och Kristoff åkte till Ljungs kyrka för att mäta våra krafter med dom andra hågade cyklisterna och med naturens krafter. Det var glatt och högt i tak i bilen till vi kom mellan Norrköping och Linköping och det öppnade upp sig och man kunde känna hur vinden rev i bilen. Det hela liknade mer att köra en rymdfärja som var på väg genom atmosfären än att köra bil på en europaväg, ärligt funderade jag hur det ens skulle vara möjligt att cykla tävling i dom här vindarna.
Nåväl, hade vi ändå rattat rymdfärjan dit så kunde man väl lika gärna tävla. Så sagt och gjort så stod jag och Kristoff där i startfållan med 100+ andra i seniorklassen och for iväg rakt in i vinden. Första biten präglades av nervös och ryckig körning, ryck och kraftiga inbromsningar, satt lite halvknöligt till och tänkte många gånger att jag inte borde sitta här. Vi närmade oss obönhörligen Borensberg där jag poängterat att det var viktigt att sitta långt fram, på något vis hade jag inte gjort mig själv obekväm nog att ta mig fram… Dock hade jag dom gånger jag fått vind på näsan känt att det kostade suligt mycket att ligga på! Ut från Borensberg så hade några bestämt sig för att det skulle bli en jobbig dag… Baam sa det och det blev tio meter i motvinden, ställde mig en sista gång på pedalerna för att köra ikapp men det var fruktlöst, petade ner ett gäng växlar och satte mig upp! Att bryta loppet var ett enkelt beslut, att köra runt själv ett år till var helt otänkbart, faktum är att det just då aldrig bekommit mig mindre att bryta ett lopp.
Skärmavbild 2015-04-13 kl. 08.37.56
Undertecknad, Valle och Kristoff, all smiles innan starten!

Vände och rullade tillbaka mot starten, fick sällskap av Micke Blank efter ett tag som också hade klivit av, nu visade det sig att flera hade brutit innan mig och fler cyklister valde att fortsätta och kom farande när jag väl hade vänt.

Svårt att säga vad som gick snett igår, men lite kan jag känna att jag gjorde som jag gjorde några tävlingar i inledningen av förra säsongen, jag blev bekväm, litade för mycket på att saker och ting ska ordna sig. Inget ordnar sig i en cykeltävling, man måste vara där hela tiden, igår trodde jag för mycket på att jag hade bra ben nog att ordna upp allt, det går inte… Om jag är ledsen över gårdagen? Inte direkt, bara att skissa på revanschplaner, närmast blir det nog Mälarcupens GP den 28/4, långsiktigt är det Veteran-SM som kommer gå i Sunne. Jag hoppas på mer höjdmeter då, det passar min kropp lika bra som gårdagens blåsfest inte passade mig…

Hur som så var det en rolig dag och få se Kristoff köra grymt bra på en lånehoj i hans första race i seniorklungan och se Valles glädje i att tävla på cykel för första gången i HSport, det var värt mycket bara det! Att sedan få träffa Bama som körde starkt, få surra med JoFo och dom andra Jönköpingscyklisterna, få se Erik sopa hem en soloseger i seniorloppet också. Kort sagt det blir lite som att åka på skateboardtävlingar way back, kul att träffa folk vid sidan av tävlandet också! Att det sedan gick vågor i min kaffemugg efter tävlingen på grund av blåsten var ju det i sig en ny erfarenhet.

On top of it all, det finns mycket större saker än cykel och cykeltävlingar i livet, lätt att glömma ibland!

Annonser

5 reaktioner på ”Another sunday in hell – Östgötaloppet igen!

  1. Ping: LVG-säsongen 2015 – the sammanfattning | swyzak

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s