Distans i Bergslagen – en grym dag!

Vilken dag! Ligger på soffan och är trött i benen men hög på cykling på underbara vägar i Bergslagen med minst lika bra sällskap. Idag tog vi bilarna till Fagersta för att slippa ”transportsträckan” till dom vägarna vi ville prova. Ett grymt tips, ta bilen nå´n bit bort ibland och prova nya vägar. Vi denna dag blev förutom undertecknad då: Colonel Bengt, Rob, Froomie, Quintana, Bredsladds-Caj, Super-Eva, Tuna-Jim, ett bra gäng alltså.
Vi startade från Fagersta med att klättra Svartberget, för bilåkarsega ben var det väl inte den festen den borde vara, men man blev ju uppvärmd åtminstone.
Efter det skulle vi tackla Högbyn-klättringen igen eftersom vi ändå var där, både jag och Rob kände att vi hade en gås oplockad med den och kanske skulle vi kunna gå för KOM uppför den. Nu är det där en elak jävla klättring det där, Rob och Froomie smällde till andra gången det brantade till (och då har den redan brantat lite en gång en det) fick släppa och ta mig fart och kunde slita mig upp till Rob igen och försökte ställa av honom innan toppen, fick vika ner mig, men det var ett gäng slitna cyklister på toppen. Och ja, det blidde visst KOM för både mig och Rob, exakt samma tid. Efter att vi bombat ner så bar det iväg in på dom nya okända vägarna. Vi styrde mot Kopparberg, underbar böljande och vacker väg med fantastisk natur, när det är så kan man bortse från oljegruset som fick alles cyklar att låta som att rupp och stubb satt löst.
Skärmavbild 2015-08-01 kl. 18.45.33
Typiskt bra gäng på typiskt skitfina vägar i solen idag, kan inte bli bättre.

Från Kopparberg styrde vi mot Ställdalen och vidare mot Ställberg, vägarna och vyerna var fortsatt fantastiska och humöret var på topp även om fikasuget började infinna sig. Efter en spurthistoria uppför en sån där brant spurtbacke vid Silverhöjden så bar det av ner mot Grängesberg där vi länsade fiket under deras sista öppna 20 minuter för dagen. Sedan bar det av mot Gonäs och sedan Ludvika, nu började jag känna mig lite småcrisp och fick betala lite för körningen i Högby-stigningen. Froomie och Tuna-Jim däremot började hitta benen och drog som det inte fanns någon morgondag. Den sista biten från Smedjebacken till Söderbärke kan ha varit passets höjdpunkt, underbar väg, bra asfalt, böljande, vackert med småsjöar och en avslutning med en utförsåkning ner i pitoreska Söderbärke… Då är Sverige vackert från en cykelsadel.
Sista biten in till bilarna i Fagersta delades gruppen, jag slet mig med Froomie, Tuna-Jim, Quintana och Rob… Det gick på hyfsat fort med tanke på att alla hade 160 km och runt 1500 höjdmeter i benen. Jag var sjukt crisp och bara försökte hålla mig kvar. Varje gång jag kom in på hjul bra så var det nå´n utförskörning som jag tappade i och fick slita för att täta. När det till sist gick i 60 km/h+ och luckan kom så var det morsning och godnatt, men då var vi ändå framme i Fagersta igen.
Väl vid bilarna var alla sjukt nöjda med årets bästa cykeldag på Svensk mark iallafall och vi enades om att göra sånt här oftare. Vi som gillar Strava kan ju gotta er i det här. 179,6 km och 5 h 47 min blev det. Nu Kalmar GP på tv och inte många knop i soffan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s