Lördagsdistans, den kalla, igen…

Hej på er, lyckades väl bli så där trött idag igen. Var inte stark på en fläck på dagens distanspass, segt när det är sådär, men det lär ju vända tids nog. Kallt som stryk var det igen, -14 i snitttemperatur enligt min Garmin. Bara det är en mental käftsmäll, kylan är lättare att hantera om det rullar på fint, idag gjorde det som ni förstår inte ens det.
Skärmavbild 2016-01-09 kl. 17.02.39
Ligan samlad. Kan säga att just här hade jag insett att det inte var lika varmt som jag tänkt mig och var aningens opeppad. Foto: AK

Det blev jag, Contis, Rob, AK och Nisse som möttes vid 09.30 och rullade ut på sådana där nya fina grusvägar som Contis scoutat fram. Det var ju himla trevligt, kände omgående att det skulle bli en seg historia. Höll masken fint till Sätrabrunn där jag beslöt att dom andra skulle få rulla ifrån mig. Det är aldrig mentalt eller fysiskt trevligt att vara svagast, men det är ännu jobbigare att vara svag och försöka hänga kvar. Det blir oftast bättre om man får ta sin fart, det kan skilja himla lite men gör stor skillnad.

Efter Fläckebo fick jag vinden i ryggen och det blev lite mer lättåkta vägar och det kändes bitvis rätt bra ändå och sträckan till Skultuna gick smärtfritt. Sedan blev det lite energilågt sista biten hem. 4 h 30 min på tripmätaren och 97 km känns som ett bra dagsverke ändå. Nu ska jag tina upp i badkaret en stund.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s