Mallis dag 2 2016, Inte Sa Calobra

Efter att ha fyllt kroppen med en bråkdel av alla läckerheter som den dignande frukostbuffén hade att erbjuda (oja, och även orsakat en smärre müsligate, som inte talar högt om) så var det dags att träna. Jag skulle ju cykla till Sa Calobra och såklart även uppför den, finaste S skulle ut och springa och sedan skulle vi ligga och gotta oss i solen vid poolen, det var planen. Som ni vet måste man ha en plan för att ha något att avvika från.
Jag siktade på Coll de Sa Batella även känd som Bensinmacksbacken för att ta mig upp mot Sa Calobra. Körde via Sa Pobla, Campagnet innan jag kom till Selva. Redan där på vägen kände jag väl att benen inte var i någon stor form, det var några små klättringar som kostade klart mer än dom smakade, men det är alltid en fröjd att träna på Mallis oavsett vad. Sol och 20-25 grader och finfina vägar är svårt att gnälla på. Väl in i Selva-stigningen så går det moderat hårt, tänker att det kan väl ändå vara en bra väckare inför Sa Calobra. Får korn på en cyklist en bit fram och jag håller en klart högre fart och är snart ikapp. Då med 4 km till toppen biter sig den senige spanjoren sig kvar på mitt hjul, en tvättäkta wheelsucker. Det är här någonstans det sunda förnuftet lämnar kroppen och det är även här mina ben dör en smula. Jag ska minsann inte låta den här mannen åka på mitt hjul hela vägen upp, med någon kilometer kvar skruvar jag upp farten lite, lite och kan skönt konstatera att han släpper. När jag når toppen tror jag fortfarande på Sa Calobra, cyklar några hundra meter innan jag inser att jag förmodligen skulle få ta en buss från Sa Calobra (alternativt båt), ett försök idag hade inte funkat helt enkelt. Svänger ned mot Pollenca istället och får köra den underbara svepande utförskörningen ned från berget, känner mig redan mer bekväm med att köra utför vilket är rätt skönt även om jag ändå inte kommer ta några risker och ladda på.
När jag kommer ner är initialt min plan att skarva på med en bit ut mot Formentor igen, men jag inser att mina ben skulle må bättre inför framtida bravader på ön av att köra lite plattare. Drar mig till minnes att jag och Contis pratade om en fin väg som ingen av oss hade kört mellan Pollenca och Campagnet så jag ger mig i kast med att hitta den. Efter en kartläsning och inget felåkande hittar jag den, helt bilfri och fantastiskt fin cykelåkning helt enkelt. Vips är jag tillbaka i Sa Pobla igen och lyckas köra fel när jag ska hitta ”vassvägen” hem och får några extra kilometer i motvind som just då känns en del. Orienterar mig till sist rätt och kan rulla hem och landa vid poolen med finaste S och njuta. Ni kan se Strava på det här.
Inser även att jag inte klättrar lika starkt med 53/39-vevparti som med 50/34 som hyrcykeln hade förra året, eller kollar jag på watten klättrar jag starkt men det går inte lika fort helt enkelt. Det blir tyngre, så jag får lite ställa in mig på att inte jämföra tiderna utan kolla vilka wattsiffror jag trycker ur, det blir mest rättvist. Men till Sa Calobra ska jag såklart i veckan ändå. Vad planen får morgondagens träning är vad jag inte i skrivande stund, men det ser ut att kunna bli sol. Att cykla är alltid jävligt kul, men ett konstaterande är ju att det är ännu roligare att göra det i sol på Mallis.