Mallis 2016, dag 5 & 6, Lill-lördagsdistansen deluxe

Skärmavbild 2016-05-19 kl. 17.02.24
Igår var det sådan där lill-lördag, det firade jag genom att göra resans längsta pass över Orient, Soller, Puig Major och sedan tillbaka via Pollenca, ett bra dagsverke. Att jag sedan hann ligga och gotta mig i solen med finaste S var väl kanske ändå det bästa med dagen, men eftersom det är en cykelblogg så ska jag inte blogga om glassar vid poolen och sånt där.

Kom iväg rätt tidigt idag vilket var skönt när man vet att man har fem-timmar och mer därtill på agendan. Körde vassvägen till Sa Pobla vidare mot Campagnet, Moscari, Selva och vidare till Orient-stigningen, redan i en liten klättring in i Moscari kom en tysk med håriga ben ikapp, ropade hepp och körde ifrån mig. Han stod dock sedan och pustade ut mot en glassbil, jag behöll mitt fokus för dagen och tävlade inte med honom, behöver jag säga att jag aldrig såg honom mer under dagen. Faktum är att jag inte blev omcyklad av en endaste cyklist idag. Orient-stigningen hade jag planerat att köra tröskelbetonat i, kollade av wattmätaren i början så jag inte skulle hetsa iväg, kändes kontrollerat hela vägen upp och det belönade mig såklart med min bästa tid upp där också, tämligen oförstörd av insatsen och jag rullade vidare. Kände mig klart stabilare i utförskörningarna idag och igår, vilket också märktes, dom gick snabbare fast jag inte tog onödiga risker. Hux flux var jag vid Col d´Soller (från Palmahållet), här ville jag verkligen köra så fort jag kunde. Eftersom det är mycket serpintinsvängar är det en klättring som passar mig grymt bra, lite crossiga igångdrag ur varje serpa och man kan få med sig grymt med fart. Svepte förbi massor med cyklister, blev rätt trött men körde upp klart snabbare än förra året och det hade nog kunnat bli ännu snabbare om inte en lastbil kört om mig för att bara sedan köra grymt långsamt runt en serpa varpå jag nästan fick stanna. Aja, klart nöjd med beskedet från benen ändå.

Blåste ner mot Soller och visste i år att Puig Major väntade, 13 km uppför, en stigning där man inte har några serpor men man ser ofta långt fram vilket inte är min grej. Försökte bara hitta en bra rytm, förhoppningsvis en snabbare rytm än förra året och sedan gneta. Var rätt krokig mot slutet, inte så konstigt då jag ändå hade 9 mil och en hel del klättrande i benen då, men ärligt så bli jag aldrig vän med Puig Major, inte idag heller. När tunneln uppenbarade sig var det som scenen i bröderna Lejonhjärta och jag ville utbrista: ”Jonatan jag ser ljuset!”.

Med Puig Major bakom mig kändes resten av passet som en räkmacka (fast utan räkmacka, utan fika med för den delen, jag körde bara). Innan jag visste ordet av svepte jag nedför den görfina utförskörningen mot Pollenca och sedan var jag efter lite svärande om motvinden hemma vid hotellet igen… En smula sliten måste villigt erkännas, men ganska lycklig, det är himla fint att cykla på Mallis och idag var det tvättäkta Mallis-väder. Strava på allt hittar ni här som vanligt.

Idag blev det en kort platt runda här i närområdet bara så ska jag ta mig till Sa Calobra på fredag innan cykeln förpassas till cykelväskan för hemfärd. Men det är då, nu ska vi njuta i lite till på den här fantastiska ön.

Annonser

En reaktion på ”Mallis 2016, dag 5 & 6, Lill-lördagsdistansen deluxe

  1. Såå häftigt! Bra tider på klättringarna förresten!
    Du är grymt snabb uppför ser jag på dina tider.
    Starkt jobbat, nu längtar jag till midsommar alltså! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s