Tisdag med en blick tillbaka på måndagen

Skärmavbild 2016-07-12 kl. 07.46.07
Hej på er, såhär såg det väl ut imorse på omvägen till jobbet (29 km). Det var rätt sega ben som vevade sig över Julpavägen i blåsten, det var knappast oväntat eftersom jag bjöd benen på tre timmar igår efter jobbet, så vi kikar väl tillbaka på den festen.

Hade bestämt att jag ville cykla den där fina kuperade Lisjövägen bort mot Västsura, för att komma dit var jag tvungen att gneta den så många gånger förr gnetade vägen till Hallstahammar. För att ge lite extra krydda till gnetandet så blåste det svinig sida/mot. Så till den milda grad att det över fälten rev ganska bra i cykeln. Till råga på det så visade det sig ännu en gång att somliga bakom ratten på en bil inte kan visa hänsyn eller låta några sekunder gå till spilla. Stort tack till personen i Saaben som körde om mig när denne fick möte, det var en mysig känsla och känna din backspegel 20-30 cm från min axel, hoppas det kändes lika bra för dig och att du hann hem? Själv fick jag ju komma hem också, den här gången.

Nåväl, bortsett från mannen i Saaben och en annan bilist som körde ut rakt framför mig så måste jag säga att merparten höll fina avstånd och nu är det ju inte det som den här bloggposten ska handla om. Efter dryga timman i motvinden kunde jag till sist vika av in i skogen mot Lisjövägen och den är ju alltid en ren fröjd att cykla, speciellt idag som jag hade hyfsat gynnsam vind bitvis. Kan dock inte säga att det bodde något pang i benen när jag skulle upp för dom små knäpporna på vägen. Efter fem mil så svängde jag in i världsmetropolen och tillika min uppväxtort – Surahammar. Eftersom jag bara hade vatten i flaskan så klurade jag lite på om jag skulle stanna hos världens bästa föräldrar och få mig lite socker till livs så jag inte skulle riskera en massiv bonk. Nu ska jag utan problem klara 3-4 h utan att äta, men det faktum att det var ett tag sedan jag körde distans på upp mot 5 timmar gjorde att jag inte kände mig säker. Slog dock sockertankarna ur huvudet och tog en klunk vatten och vek av på Olbergavägen och fick återigen vind på näsan. Sista biten gick ännu en gång på den välgnetade Hallstavägen, nu hade jag vinden i ryggen och det flöt på riktigt bra även om hungern började smyga sig på. Inga bonk-tendenser utan bara hunger.

När jag till sist vek av på Vångstavägen för att ta mig sista biten hem så öppnade himlen sig helt och jag lyckades såklart inte klara mig från att bli helt dränkt den här gången heller. Vinglade in på garageuppfarten hemma med 90,4 km och 3 h 5 min lite drygt på cykeldatorn och förhoppningsvis även i benen, åtminstone kändes det så. Strava på det ser ni här som vanligt. Fint att lyckas klämma in ett lite längre kvällspass också.

Nu hoppas jag bara att benen hinner hitta tillbaka till kvällen då jag hoppas att det kommer några till klubbträningen som vill bli riktigt trötta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s