Idre dag 3 – Såg andra LVG-cyklister i regnet

Skärmavbild 2016-07-30 kl. 17.32.48
Sådär, då har man cyklat det sista passet här i Idre. Det har varit tre fantastiska dagar på alla sätt och vis, jag har fått cykla uppför, fått cykla mig trött och fått umgås med världens bästa Melker och världens bästa föräldrar.

Imorse när vi vaknade så visade sig inte vädret från sin bästa sida, regnet öste ner. Slöade en timma efter frukost innan jag ansåg att regnet var på en tolerabel nivå sedan rullade jag iväg. På färden ner mot Idre i backen så ångrade jag lite att jag inte tog benvärmare då det knappt var 10 grader och iskallt regn sprutade upp från asfalten. Som tur var avtog regnet tämligen fort och temperaturen i dalen var ett gäng grader varmare än på fjället.

Valde idag att köra RV70 mot Norge vilket med facit i hand var ett bra beslut då det var en riktigt fin väg. Den startade nästan direkt med en lång stigning (3,5 km @ 5%) och det var där jag siktade vad som såg ut som några som cyklade LVG. Fick nästan nypa mig i armen då jag känt mig som en Katt bland Hermeliner här uppe, då jag inte sett en endaste LVG-cyklist. Gasade lite grand så jag kom ikapp en bit efter stigningen, fanns ett hopp om att det var ett gäng svenska cyklister, men jag insåg att eftersom det var lite småsuligt väder så var den risken liten. När jag passerade morsade jag på dom och svaren jag fick gjorde att jag insåg att dom var norrmän, därför pallade dom att cykla i skitväder, kanske även därför Norge har fler duktiga cyklister än vi i Sverige. Eftersom jag även insåg att jag inte skulle ha så mycket sällskap av dom så körde jag ifrån dom. Rullade vidare mot Flötningen och över Norska gränsen, bra ben så far. När jag kom över på Norska sidan blev asfalten helt plötsligt klockrent bra, inte sådär svenskt oljegruslagad, rullade några kilometer och höll på att hamna i ett Norskt MTB-race. Eftersom jag gärna ville köra den fina vägen igen så vände jag bara helt enkelt. Mötte norrmännen efter en stund och morsade på dom när jag ”dundrade” vidare. Utförskörningen innan Idre var magisk och eftersom det började regna tänkte jag att det var lika bra att få upp värmen genom att ta stigningen ännu en gång. Det fick benen att tacka för sig. Klättringen upp till fjället var inte lika bekväm denna gång och den gick inte alls lika snabbt, den kryddades med ösregn och sjunkande temperaturer. Skarvade på lite för att få 4 timmar, karaktär.

Vinglade in vid lägenheten med 115,5 km och 4 h 1 min på mätaren, rätt spak i ben. Strava ser ni här.

Passar på att gratulera ”Rille” som tog guld i H40 i Halmstad, så värd det. Det var en av mina planer för året att göra just det, men det blir inte alltid som man tänkt, nya tag 2017. Ånyo stort grattis!

Nu ska vi gå och bada lite här! Hörs! Imorgon styr vi hemåt. Det blir vilodag då, välbehövligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s