God lunch på er! Igår var det väl plågo-onsdag på Groopencross. Det finns en hatkärlek till dom passen, man vet att det är vansinnigt kul och minst lika jobbigt. Som vanligt var upplägget 3 x 2 varv (3 x 16′ typ) i racefart, eller så fort man orkar helt enkelt. Ett effektivt sätt att både stressa lungorna ur kroppen och även stressa tekniken när man kör på snabbt. Start 2 och 2 med tio sekunders lucka så att alla ska ha någon att jaga. Första intervallen var väl hyfsad men ändå lite halvdålig teknik. På den andra bestämde jag mig för köra bättre, det gjorde jag. Hela första varvet var riktigt bra och som Rob (som jag startade med) sa sedan: ”Du la ned seriöst med watt”. Sedan felbedömde jag en kurva upp från strandpartiet och det brann till hjärnan lite likt när man bommade trick när man pkte skateboard och peppen dog. Sa några väl valda ord och rullade bara av det andra varvet på den intervallen. Otroligt frustrerande när tekniken går fel och blir en begränsande faktor, hade cykeln varit en skateboard hade jag förmodligen slagit den sönder och samman i frustration, men så kan man inte göra med en hoj värd en mindre bil. Gaskade mod och i mig till den sista intervallen som vi även startade ihop med Enköpings-Daniel som jag haft så episka dueller med så många gånger. Daniel har kört starkt på landsväg i år så jag anade att han skulle vara stark, men jag bestämde mig för att gå med. Starten gick sjukt snabbt och Rob släppte direkt, efter första kurvan stötte jag och gick om Daniel sedan hakade han på till den nya kurvan där han vevade om mig. Slet mig med till sandbacken där mina korta ben inte kunde hålla jämna steg med Daniel som flög uppför. Försökte sedan täta luckan men det ville sig inte och avståndet växte på varv två även om jag verkligen gjorde allt för att ställa av mig själv. Rätt slut och nöjd med att den sista intervallen blev den snabbaste. Sista hårda passet innan premiären för CX-Pokalen i Göteborg.
Imorse gick jag upp och kollade Cross Vegas, grymt race på både dam- och herrsidan, har ni inte sett så bör ni kika. Sedan tog jag Sempren raka vägen till jobbet, det blev lite brådis liksom. Hoppas hinna rulla någon timma efter jobbet innan det ska tvagas cykel och packas inför avfärd imorgon.
Bra kört! Jag kom aldrig iväg från jobbet och sen sov jag fram till imorse ungefär. Nåväl, allt för att slippa skylla på tröttheten i helgen 😉 *trött ännu*
Ibland blir det så. Synd för du hade nog kunnat haft bra sparring från Jenny.