Jag och dom där fyrorna

Hej på er! Igår var det intervalldags på Monarken igen, jag ville kunna bocka av veckans Vo2-pass redan igår. I mitt huvud skulle jag ge det mest klassiska av alla klassiska pass en chans, nämligen fyror. Detta trots att fyror är det pass jag genom åren misslyckats/avbrutit flest gånger, känslan när man tar sig genom ett grymt pass med 4 x 4′ är såklart kanon. Nu är antalet gånger jag sedan 2012 tagit mig genom just det passet under vinterträningen lätträknat så jag vet inte riktigt vad jag tänkte igår när jag skulle ge mig i kast med det igen.

Planen var att lägga mig runt 115% av FTP, alltså runt 275-280W, busenkelt eller hur? Körde den första och landade den på 280W, det blev såklart rätt jobbigt, benen tog nog mer stryk än pumpen gjorde. Vilade fyra minuter innan jag bankade igång med den andra intervallen, det var också här det började barka söderut så att säga, benen sved och huvudet svek. Istället för att börja tänka på att genomföra den aktuella intervallen så bra som möjligt så såg jag för mitt inre dom två följande intervallerna. Efter tre minuter kastade jag in handduken, då hade jag avverkat den intervallen på 276W, fick snabbt skissa om i huvudet eftersom jag ändå ville få något ut ur det här. Valde att försöka köra en vändande stege med lika lång vila som föregående intervall. Så till sist blev utfallet igår 4/3/2/1/2/2/1. Som ni ser orkade jag inte vända tillbaka upp till fyra minuter på slutet. Men att jag ändå höll 280/276/277/280/282/280/316W (vill ni räkna fram W/kg så väger jag in på 60 kg) ger mig ändå tro på att jag borde ha klarat 4 x 4′, men jag har inte psyket för fyror helt enkelt. Det är bara liiite för lång tid på Vo2 mentalt för att jag ska kunna ta det, egentligen visste jag ju det innan. Nu fick jag ändå 15′ i rätt Zon mot 16′ som 4 x 4′ skulle ha gett, visserligen med kortare sammanhängande arbetsperioder och sedan kunde jag sparka ur på sista enminutaren som låg över Vo2-zonen.
Skärmavbild 2018-02-07 kl. 09.25.59
Rundade av plågostunden med två igångdrag och sedan var benen och jag kokta. Rätt nöjd ändå med utfallet trots att det var en B-plan, tar ändå med mig att jag inte ska basera min Vo2-träning inomhus på fyror framledes, då kör jag hellre serier med 40/20″. Men jobbet blev gjort igår, huvudsaken och det finns ju något skruvat roligt med att bli riktigt trött sådär.

Som väntat var benen rätt slitna på morgonens 55′ till jobbet, men jag vet att jag kommer tacka mig själv för att jag ändå tog mig ut och kunde snurra ur allt skräp ur benen. Nu inväntar vi bara lite varmare tider så man slipper spendera 15 minuter med att klä av och på sig kläder före och efter cyklingen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s