Just can´t do the kantvind

Skärmavbild 2018-04-18 kl. 08.17.56
God morgon på er, en morgon som har slitna ben i bagaget. Rullade lugnt till jobbet imorse på Supersixen, kan väl säga att den lilla klingan fick jobba. Blev ändå 25 km där jag även fick en skvätt regn på mig, det hade man nästan glömt bort hur det kändes.

Den stora anledningen till dessa slitna ben stavas Västeråscykeln eller Västeråsslakten som man kan kalla det. Klubbens motionslopp/runda var en cykelfest av rang, med 400 föranmälada och ett strålande solsken så gissar jag det säkerligen ramlade in massvis med efteranmälningar. För egen del hade jag hoppats på ett fint distanspass med skönt folk, bland annat Cissis svinstarka bror. Vi hamnade i en grupp med bland annat Quintana, Super-Eva, Tempo-Jenny och Dennis the menace för att nämna några. Jag blev snabbt påmind om bristen på denna typ av cykeln, medelhårt och länge, lägg därtill kantvind som gjorde att pulsen och wattsiffrorna var rätt höga innan allt hade satt sig på vägen mellan Svanå och Västerfärnebo. Då kändes det rätt bra faktiskt, vilket det gjorde hela vägen till vändningen och en liten stund till. Dock blev det galen kantvind över fälten mot Salbohed och jag kroknade betänkligt och skulle egentligen bara gå bak i gruppen och ”vila” bara för att finna att det stället var ännu sämre. När jag insåg att det var lika bra att gå med för att få något vindsskydd så hade redan luckan öppnats upp. Ställde mig på pedalerna i ett motlut med lite vindskydd för att försöka jaga ikapp men kom snart ut i kantvinden igen och inser att jag har 45-isch kilometer i kant-/motvind soloplogning att se framemot.

Parkerar nästan cykeln på Skerikevägen där vinden när nya höjder, mäkta nöjd med att vara i mål på Bondtorget med 3 h 55 min på datorn och 126 km cyklade. Kanske inte lika nöjd med hur jag verkligen inte har fysiken för det här med kantvind eller vindcykling. Kanske borde jag äta mer och gå upp 10 kg? Men det gör mig bara mer övertygad om att jag för närvarande inte ska tävla på LVG på svenska platta banor. När jag smaskade på förningar idag låg jag på 280-300W, om jag ska mäkta med att orka med sådana hör förhållanden så borde jag med lätthet fixa dom wattsiffrorna, just nu är jag verkligen inte där.

Aja, det blev säkert en bra träningseffekt av det även om jag helst ville sälja cykeln och sätta mig i vägkanten och svära och gråta lite åt vinden. Men det var glädjande att se så många glada och positiva cyklister både före, under och efter ”loppet” igår.

Obs! Bilden är inte från igår, men jag hann/orkade inte veva upp luren och ta någon bild.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s