Hej på er vänner! Vilken fredag det har varit såhär långt. Ok, den slår ju såklart inte förra fredagen då det blev klart med nytt jobb men ändå. Tänker bara börja med att säga att jag verkligen inte tänker skämmas över att jag kommer njuta dom här ”lediga” veckorna jag har fram till jag kliver på mitt nya jobb. Förhoppningsvis är det en situation jag aldrig behöver hamna i igen, men eftersom nu allt är klart tänker jag faktiskt njuta av dagarna och tillåta mig att göra så utan ett uns av dåligt samvete.
Att njuta för mig ivolverar ju ett visst mått av träning och mjölksyra så för att starta fredagen på bästa vis hade jag anmält mig till ett rejs på Zwift. 23 km med den där vulkanbacken mot slutet, visserligen hade jag ju styrkeintervaller från gårdagen i benen men jag tänkte väl att det borde funka ändå. När Samuel Brännlund ännu en gång rullade in till start så visste jag att det skulle bli åka av bara helvete i den där backen.
Min plan var väl lite att försöka sitta med i tätgruppen så länge det nu var möjligt, lyckades med det fram till en liten bit in i vulkanbacken med dryga 8-9 km till mål. Jag är inte stark nog att kunna mata 5W/kg och mer därtill under så långa stunder. Tokstum funderade jag på att DNF:a men även om jag inte har en svinbra maxeffekt sådär så lever jag på att jag har en rätt bra återhämtning. Slog av något och vips var det möjligt att köra igen, tack kroppen. Hamnade i en grupp med en Japan och en Belgare och vi fajtades väl om placering 20-23, kan väl inte säga att jag hade ben att maxa i klättringen heller utan låg mer runt FTP, men Zwift lät mig veta att jag slog PB iallafall. I en liten knäppa innan mål tappade Belgaren och ospurtaren jag slog japanen i spurten, så 20:e totalt och 13:e i A-klassen. Efteråt såg jag att sadelstolpen på Wattbiken glidit ned 2-3 cm så inte så märkligt att det inte kändes svinbra. Den har gjort det ett antal tillfällen på senare tid, någon med en Wattbike som har några tips? Blev en bra genomkörare iallafall.
Efter det var planen att åka ned på stan och luncha med några gamla kollegor och lämna Supersixen på Bianchi för översyn. Nu kunde ingen luncha med mig p g a anledningar och det fanns inte tid att se över Bianchin, därmed ingen anledning att åka ned på stan.
Däremot var det alldeles för fint väder för att bara vara inne så efter lunchen styrde jag bilen, med skidorna lastade, mot Rocklundas konstsnöpår.
Skatebädden och spåren hade inte blivit preparerade på morgonen och bädden var ganska hård och blank. Det gör att det blir svårt för mig iallafall att få fast skidorna ordentligt, försökte söka dom få mjuka ställen som fanns. Nu var väl aldrig planen att köra fort utan det var kontrollerat, rundade av med ett varv stakning på Apalbyplanerna. Det blev till sist 61′ och 14,4 km, en himla fin fredag helt enkelt. Dubbelpass och allt, men med tanke på att jag ska till Örebro på poolspel i bandy imorgon så kommer det bli vilodag imorgon.
Nu ska vi väl fortsätta fredagen här med taxiverksamhet till och från bandyträning innan det vankas wattsäkrande tacopaj och godis.
