Har väl skidat och gymat sedan sist

God morgon på er, det går lite i ett nu när grabbarna är hos mig i två veckor. Dom har ju många aktiviteter så det blir rätt sent innan lugnet har lagt sig och det är inte alltid energin att skriva just då finns. Nu ska ni inte tro att jag legat på latsidan med träningen sedan sist. I onsdags var jag till Svettis på lunchen och körde ben för första gången på några veckor, inte så maxstyrkebetonat denna gång, lassade in lite nya funktionella övningar, det var jobbigt och rätt skoj.

Igår var det omöjligt mycket på jobbet och sedan hade Folke slalomträning på kvällen och det brukar ju innebära att jag kan åka skidor. Till skillnad från måndagar så behöver vi inte stressa järnet för att komma i tid till träningen vilket är rätt skönt för både Folke och undertecknad. Igår var det en skatebädd pistad och det var en deluxe-fin skatebädd dessutom. Inte för hård men ändå snabb. Kul verkligen.
Skärmavbild 2018-02-16 kl. 08.15.31
Något annat som är kul är att tekniken på skate börjar ta sig, skillnaden mot min staplande första skär för några månader sedan är rätt stor. Eftersom spåret bortsett från backen (vilken jag bara tog 10-20 meter av per varv, av skräck för den hisnande nedförsåkningen) är platt så kan jag jobba mer på fyrans växel och det är väl i nuläget där jag känner att jag kan plocka ut mest kraft. Även trean sitter hyfsat men känner att jag inte alltid kan trycka på ordentligt med benen i den åkningen och stakningen kan lätt bli hafsig och dålig. Men övergångarna mellan växlarna sitter mer naturligt och man kan ju bara se på farten att det blivit vissa framsteg. Tvåans växel kräver dock lite mer gnetande, känner att jag inte riktigt är så bra som jag borde kunna vara uppför, speciellt med min kroppsbyggnad, så kanske ska jag sluta fuska och köra uppför hela backen fortsatt så jag får jobba på den biten. Annars blev det 24,1 km i 3:39-fart utan att köra i någon självmordsfart direkt. Lite energiurlakad efteråt, men det får man väl skylla på att man kanske hade snålat med mellanmålet. En fantastisk kväll. Folke hade haft kul på slalomen dessutom. Total win-win. Nu hoppas vi bara att den här skidåkningen kommer göra susen för cyklingen i vår och framledes.

Idag är jag rätt sliten i benen och i höfterna främst, men planen är att åka lite skidor på lunchen ändå och det bara blir stakning eller lugn skate det får höfterna bestämma. Sedan ska jag och Folke till bandyns högborg för att se VSK Bandy ta emot Villa i bandyns (herr) första kvartsfinal.

Annonser

Fööörtiotjugo

Skärmavbild 2018-02-14 kl. 07.41.57
God morgon, bjuder på en samlarbild på en trött gubbe från igår kväll. Slängde mig upp på Monarken tämligen omgående efter vi kom hem igår. Ville klara av veckans tuffaste intervallpass tidigt i veckan så får jag se när jag kan skrapa fram tid och ben för att köra styrkeintervaller. Igår var det dock 4 x 6 x 40/20″ på agendan. Siktade på runt 125% av FTP alltså dryga 300W under dom där tuffa fyrtio sekunderna. Generellt sett så låg jag en bit över det, säg runt 305-315W pendlade det nog mellan. Alltid svårt att lägga band på sig. Efter första serien trodde jag aldrig att jag skulle ta mig genom tre serier till, men som så många gånger förr på cykelintervaller så växer man in i det. Känslan blev bättre till det såklart blev svinjobbigt på sista serien men den kan man ju alltid klara av. Rätt nöjd kunde jag vingla av Monarken och gå och äta semlor. Återhämtning är också viktigt.

Kollade zonfördelningen först imorse och då blev jag inte riktigt lika nöjd, merparten av intervalljobbet låg i zon 6, den anaeroba zonen, vilket var lite högre än jag hade velat egentligen. Samtidigt tror jag som sagt att ett nytt FTP-test är på sin plats nu när jag haft 3-4 riktigt bra sammanhängande träningsveckor så sannolikt stämmer inte zonerna just nu. Ska försöka ta mig i kragen och pressa mig till ett nytt test i nästa vecka.

Idag blir det ett besök på gymet på lunchen och det får nog bli allt vad det blir i träningsväg faktiskt. Känns nästan som att gymkortet kan ha möglat, så länge sedan var det jag brukade det.

Måndagsstakning i låga spår

God morgon på er, orkade inte riktigt sätta mig och blogga igår kväll när lugnet hade lagt sig. Måndagar på vintern är en hektisk historia, Folke har elgitarr som slutar 17.00, hans slalom börjar 17.15 så får att allt ska klaffa så står jag utanför Kulturskolan och hämtar honom så gasar vi till Vedbo för hans träning. I år har jag ju som ni märkt tagit tillfället i akt att åka längdskidor under tiden som han tränar slalom, win-win. Sedan är det bara hem, duscha och iväg igen för att hämta Melker på Rocklunda efter hans bandyträning. Livets liv som ni hör. Ska inte klaga, grabbarna får göra det dom gillar och jag gillar ju det där med skidåkningen som komplementsträning, men det är viss logistik bakom just måndagar.

Nu var det väl mer själva skidåkningen jag skulle redogöra för, hade ju ställt in mig på att köra skate nu när Vedbobacken börjat med skatebädd, dessvärre var det samma som för två måndagar sedan, ingen bädd utan tre grunda, halvsladdriga spår som inte blivit pistade efter helgen. Lite snedpeppande men jag började väl staka, kändes aldrig svinlätt, backen gick svinsnabbt i tövädret så jag körde bara uppför första knixen och vände, man är väl lite feg också.
Skärmavbild 2018-02-13 kl. 07.43.50
Fick in 16,6 km och höll trots inte svinlätta spår och trög kropp 3:51-fart. Det är ändå lite kul att se att jag ändå har höjt min lägstanivå på stakningen och åkningen generellt en hel del sedan jag började i december. Nu köttade jag inte på direkt utan mer distansintensitet så det finns väl en hel del mer att plocka ut.

Som Helena påpekade på Insta igår att jag borde köra Nattvasan (där får man köra skate för er som inte vet). Jag är rätt sugen på den till nästa år vore kul med någon morot med skidåkningen under vintern, vi får väl se, det är långt till nästa vinter. Nu längtar jag efter vår snabba cyklar, högprofilhjul, snabba stigar och stök. Det och kvällens Monarkpass.