Trettiotrettio i den arla morgonstunden

Skärmavbild 2019-02-12 kl. 09.57.03
Hej på er vänner, det är väl för underbart med solsken ute och man sätter sig och tränar inne. Eftersom jag ska med Melker till klassisk bandymark när hans lag ska möte Sirius på Studenternas IP i Uppsala i eftermiddag så var jag tvungen att beta av veckans första kvalitetspass på morgonkvisten. Jag är egentligen skitpepp på hårda pass på morgonen, men ibland måste man bara liksom.

På agendan stod 3 x 8(30/30″), 320/225W på 30 sekundarna, alltså egentligen inget rejält avsläpp i ”vilan” heller, för egen del hamnade jag just under 4W/kg i ”vilan” och på 5,3W/kg på den andra delen. Sedan kan vi får revidera dom där W/kg-siffrorna, men vi kommer dit sedan.
Skärmavbild 2019-02-12 kl. 09.57.28
Som alltid segast i första serien, sedan kommer man in i det. Blev lite slitsegt på slutet men aldrig någon större fara, kontroll hela vägen in i kaklet vilket var rätt skönt. Man är ju alltid lite orolig hur kroppen ska svara på morgonen.

Om jag var sjukt nöjd med siffrorna på FTP-testet igår så kan dom ha varit ännu mer värda märkte jag imorse.


Det jag ska ta upp är både kontroversiellt, känsligt och rätt väsentligt när det kommer till cykling ändå. Det rör sig om vikt, alltså den egna. Vill bara börja med att påpeka att sällan (idag var ett undantag) väger mig, dom som känner mig vet att jag äter mycket, jag äter godis och fikabröd. Min ända förändring det senaste halvåret är den om mina frukostvanor samt att plocka bort läsk ur mina vardagsrutiner. Så kort sagt, jag lägger ingen vikt vid hur mycket och vad jag äter (eller vi äter såklart bra och varierad vegetarisk kost hemma). Därför blev jag ändå lite förvånad när vågen stannade på 56,7 kg idag, jag brukar per default på dom vägningar jag gör (1-2/år) landa på 59-60 kg, vilket också är matchvikten jag skrivit in i mina träningsplattformer och på Zwift osv. Nu skulle detta innebära att min FTP på 270W ligger på 4,73W/kg istället för 4,5W/kg. Jag kan nog inte dra mig till minnes att jag haft så bra siffror någon gång och absolut inte på inomhusträning. Som ni förstod redan igår så är jag sjukt nöjd med hur vinterträningen genom Guided Heroes har gått, så nu gäller det bara att bita ihop till säsongen startar i april.

Nu ska jag bränna ned på stan och luncha med mina gamla kollegor och remma iväg och kolla hur det går med min Supersix-raket om den börjar bli klar inför Mallis.

Ni glömmer väl inte att prenumerera på youtube-kanalen?

Annonser

Misslyckat FTP-test och pendling på vårvägen

God lunchlåda på er! Imorse kunde jag ännu en gång pendlingsträna trots att jag har barnen, rätt fantastiskt då jag trott att jag inte skulle kunna cykla ute förrän söndag tidigast. Eftersom ljuset har börjat återvända så kunde jag välja en lite roligare pendlingssträcka, tog min klassiska vår- och sommarsträcka över Anundshög, Irsta och via flygplatsen till jobbet. En sträcka på nätta 24 km, skönt att slippa moddiga och studsiga GC-banor och det flyter på betydligt bättre när man slipper hundra miljarders nittiograderssvängar. En rätt skön morgon helt enkelt.
Skärmavbild 2018-02-21 kl. 11.59.23
Hemåt lär det likt igår bara bli raka spåret då det vankas årsmöte med cykelklubben och förhoppningsvis hinner jag till ABB Arena och se VSK:s måstematch mot Villa i bandyn.

Igår var min plan att köra ett nytt FTP-test eftersom jag kände på de flesta intervaller att jag lyft mig. Värmde upp genom att pendla hemåt, skarvade med att trampa 12′ på Monarken innan jag drog igång. Kände nog redan på värmningen att varken ben eller huvud var på plats för att göra det hela. Avbröt efter 2.45 utan att pulsen hade skenat iväg, bara ben som inte svarade och ett vekt pannben. Vevade lätt ett tag och gjorde ett nytt håglöst försök som varade i 45 sekunder, sedan kastade jag in. Knappt 20 oeffektiva minuter på Monarken. Det får en ju knappast att längta efter att göra ett nytt försök till FTP-test inom en snar framtid.

Vi får väl se vad tiden och lusten säger längre fram i veckan, men det är ett rätt busy schema med barnens aktiviteter, födelsedagar och annat så risken är nog att det inte blir någon mer kvalitet i veckan, men vi får väl se.

FTP-test då…

Jösses, nu ligger jag i soffan med två stockar till ben, alltså har jag överlevt FTP-testet. Därmed har jag alltså en siffra jag kan förhålla mig till och bygga vidare på min inomhusträning, det känns skönt, men där slutar väl också allt som har med skönt att göra. Ett FTP-test i 20 minuters-varianten är inte skönt någonstans, varken fysiskt eller mentalt.
Skärmavbild 2018-01-23 kl. 18.54.54
Fast jag under hela dagen hade intalat mig att jag skulle öppna konservativt under dom första minuterna för att sedan kunna öka på andra halvan om krut fanns så gjorde jag typ tvärtom. Klassisk rookie-öppning första 2-3 minuterna och jag trodde ärligt att jag inte skulle ta mig genom testet ens, låg på 260-270W där, fick sänka och försöka jobba vidare, rätt tungt när man har 17 minuter kvar och är hyfsat stekt. Tackar väl min kropp för att den har hyfsad förmåga att återhämta sig under belastning, sladdade sedan mellan 240-250W till det var 2 minuter kvar när jag vred upp och kramade ur det sista jag hade. När 20 minuter hade gått tryckte jag på varv-knappen på Bolten och kastade mig över styret och hyperventilerade. 252W mäktade jag med i 20 minuter, kanske hade det kunnat bli något bättre om jag lagt upp det annorlunda, men mest sannolikt hade jag landat rätt nära ändå. Det ger en FTP på 239,4W, kanske något under vad jag hade hoppats på men givet hur det sett ut med sjukdomar sedan november/december så är det väl inte så dåligt. Kollar man W/kg så känns den ju lite trevligare där den ligger på 3,99W/kg, men det är ju bara kul när man klättrar vilket sällan sker här.

Men viktigast var nog att jag fick med mig siffror så jag nu ska förvalta för att höja min FTP en del innan det blir vår. Sedan tar jag med mig att pannbenet ändå fixade testet trots öppningen. Nu är det bara att kötta på, men jag stannar nog i soffan ikväll.