En magisk stigkväll med klubben

Skärmavbild 2018-08-21 kl. 08.40.17
Hej på er! Vilken kväll det blev igår, fick till och med flyga över styret på den nya cykeln. Det var ju som sagt träning med klubben och för att stärka mitt stukade självförtroende så rullade jag ett varv på Rocklundaspåret innan träningen, det gick ju riktigt bra, Strava tyckte att jag aldrig cyklat snabbare på vissa delar. Nu var jag väl redo att träna intervaller på spåret, dessvärre eller dessbättre så manade Coach Skoglund ut snabbgänget mot Lista kärr och Lajvskogens stigar. Det är ställen jag sällan cyklar av två anledningar: 1. Det är ofta riktigt blött därute. 2. Det är suligt pyssliga stigar, åtminstone tyckte jag det förra hösten. Det blev väl gas på alla stigsnuttar med återsamling efteråt, vissa stigar var sjukt flowiga, andra sjukt oflowiga och jag och Nisse tog det säkra före det osäkra och gick genom vissa stenpartier. Känner ändå att fysiken mer än väl räcker att åka med, men som alltid när man kör stigar för första gången så vågar man inte ladda fullt och sedan tappar jag fortsatt när det börjar bli pyssligt. Men åter körde jag många stigsnuttar och inslag som jag inte kunde/vågade förra hösten vilket gav en bra boost för självförtroendet.

In på sista stigen satt jag med på hjul fint till vi kommer till en lite pysslig utföråkning mellan lite stenar. Ett parti jag aldrig vågat åka och som jag och Nisse talat om just innan, ser att det finns ett alternativspår till vänster, lite stenar och pyssel men verkar visuellt inte lika svårt/farligt. Just när jag tror att jag klarat partiet kör jag fast och innan jag vet ordet av går jag över styret. Slår höft och armbåge i en sten och skrapar mig en del, men viktigast av allt är att cykeln är hel och ren. Får höra efteråt att spåret jag försökte mig på är det svåraste så det var ju inget smart drag av mig, å andra sidan gick det ju nästan vägen.
Skärmavbild 2018-08-21 kl. 08.42.00Repar mod och försöker få fart på kropp och knopp igen, känns fortsatt som jag har ett bra flyt och driv. En underbar kväll som hade kunnat få fortsätta i all evighet. Tack för den. Det är för jäkla kul i skogen med grymma, roliga och starka cyklister. Rullar hem lätt blåslagen, en styrplugg fattigare, lite tröttare men sjukt lycklig.

Ikväll blir det fyror på LVG så man behåller lite slätdrag inför dom två avslutande långloppen för säsongen. Lär bli saftkalas av sällan skådat slag, speciellt om det blåser som det gjorde när jag cyklade till jobbet imorse.

Annonser

Stunder när man är som sämst

Skärmavbild 2018-08-20 kl. 12.07.07
God lunchlåda på er vänner! Passerade väl den där högen med timmer på vägen till jobbet imorse igen, cykeln passade på att luta sig mot den. Fick in 62′ till jobbet i morgonsolen på snustorra och snabba stigar, då funkar det fint att sedan kliva in på jobbet och ta tag i en ny arbetsvecka.

Igår var det ett klart sämre pass, jag kollade först när Melkers fotbollslag tog en ”kämpa-pinne” mot Barkarö sedan skulle jag veva runt i Rocklunda innan möte om Groopencross skulle äga rum hemma hos oss. Rocklunda är fortfarande inget som kommer helt naturligt för mig,det känns alltid speciellt att dra dit och cykla, lite som att jag fortfarande skjuter över min egen cykelkunskap, samtidigt tycker jag (oftast) att det är kul att se framstegen där. Igår hade jag dock svårt att se några sådana, fick mina sedvanliga lårkramper direkt när jag började cykla och låren stramade deluxe när jag satt ned och trampade. Stannade och stretchade två gånger inom loppet av tio minuter. Det i kombo med att jag körde som en kratta rent tekniskt gjorde att jag bara kastade mig ut ur skogen så snabbt jag kunde och rullade i snigelfart hem. Riktigt rutten var jag igår.

Ska väl försöka utsätta mig för Rocklunda ikväll igen efter jobbet då det vankas träning med klubben, hoppas att jag gaskat mod i mig själv och kommer in i åkningen lite bättre då. Man borde ju inte kunna vara sämst alla dagar, eller?

Dom bästa passen…

Hej vänner! Jag erkänner att jag är driven och vill utveckla min cykling så långt jag möjligt kan med gubbkroppen jag har men frågan är om inte dom bästa passen ändå är dom där man får dela det man älskar med dom man älskar?

Idag avsatte vi hela dagen åt att cykla stig och grus till Gäddeholm för lunch och fika och sedan hem. Jag, Cissi, Melker och Folke, lugn och prestigelös cykling. Så himla kul att se hur Melker och Folke tar sig an stigarna. Även om det mest spännande som hände idag om ni skulle fråga Folke var när han såg en gräshoppa vid fiket.
Skärmavbild 2018-08-18 kl. 17.00.06
Sedan måste man ju imponeras av att han tog sig genom 4 mil, han är ju ändå bara 9 år gammal. Tveksamt om jag hade pallat det i den åldern.
Skärmavbild 2018-08-18 kl. 17.00.18
Melker bombar stigar på ett sätt som får mig att tro att han skulle kunna bli riktigt duktig på det där med cykel om han inte hade två andra stora sporter på sin agenda.
Skärmavbild 2018-08-18 kl. 16.59.57
Kort och gott en fantastisk dag där inget handlade om watt, hastighet eller mjölksyra utan bara kärlek och kärlek på två hjul.