Nyrakade ben i Innsbruck

2019-03-14_1741330_clean
God morgon på er vänner! Det blir en succéuppföljare på onsdagens inlägg, fast nu med rakade ben. Jag hamnade väl på ett Zwiftrejs igen efter jobbet igår, inte min plan ursprungligen men jag tänkte att jag ger det ett försök, att jag sedan hamnade i Innsbruck igen var väl det en kul bonus. Tre varv på Innsbruck-ring igen bara det att vi slapp den långa backen på slutet, så 26 km totalt. I stort sett platt om man bortser från den stygga ”knäppan” jag skrev om, den tar runt 50-60 sekunder beroende på hur mycket man orkar ta i. Eftersom det är stället på varvet där man kan göra skillnad så brukar det kosta att ta sig över den. Planen var som alltid att så länge som möjligt sitta så högt som möjligt, det funkade till just knäppan där det började köras, jag försökte se 7W/kg så länge jag kunde uppför den, kunde jag klara det så skulle jag nog kunna släpa mig med slutet av tätgruppen. Tyvärr fick jag se att det inte höll hela vägen upp och fick se täten få lucka, lyckligtvis kunde jag ihop med ett gäng andra jaga ikapp på utförsåkningen efteråt. Så in för varvning satt jag med i förstagruppen, rätt otippat men det hade såklart kostat massa kraft. När vi kom till knäppan på varv två så fick jag se täten segla iväg, hamnade i en decimerad andragrupp om 4-5 cyklister där allt kom ned till en spurt mellan mig och två andra efter att vi gjort oss av med några i knäppan på sista varvet. Rullade in som 27:a enligt Zwiftpower, 1 min 45 sekunder efter vinnaren. Det kostade 267W (4,5W/kg) i 36 min 28 sekunder, måste vara jävligt nöjd med det faktiskt. Rövbenen från onsdagen var klart bättre igår, glädjande nog.

Idag är det fredag och jag ska nog belöna mig själv och benen med en ren vilodag, det händer inte ofta men jag är lite smygsliten efter tre hårda dagar på raken, dessutom vankas det distans imorgon, kanske, kanske racerpremiär.

Annonser

Nu börjar man väl bli redo?

Skärmavbild 2019-03-09 kl. 13.47.24
Hej på er vänner, som ni ser så börjar det väl likna något inför MTB-säsongen, eller? Kan man inte cykla snabbt så får man och så vidare….

Idag klämde jag in 3 varv på SZR Hell of the north, 7 varv på ett 9 km långt varv, insåg redan innan att jag inte skulle hinna köra hela eftersom jag och grabbarna skulle till Erikslund och shoppa innan lunchen, men lite är bättre än inget.
Skärmavbild 2019-03-09 kl. 12.02.19
Blev väl ett bra tröskelpass oavsett vad, kände lite dåligt samvete för att jag lämnade den lilla andragruppen jag satt med i, vi hade ett bra samarbete och hade säkert plockat fler gubbar om vi hade fortsatt. Men, men…. 4W/kg i 40 minuter fick väl duga.

Nu ska jag landa i soffan till Strade Bianche innan jag ska kolla när Melker ska spela bandy.

The show must go on… förtiotjugooo…

Hej på er vänner, alltmedan kung Bore åter fjättrat landet i vintertillstånd så tog jag mig virtuella jag och vevade uppför den värsta backen Zwift-världen har att uppbringa – Alpe du Zwift. Nu var det ju en Wattbike i ERG-mode så det hade ju lika gärna kunnat vara platt, men likt ute så känns det alltid lättare att kräma ur sig när man kör uppför, om det än må vara virtuellt.
Skärmavbild 2019-03-04 kl. 19.43.52
3 x 10 (40/20″) på 335W (5,6W/kg) vilket blir det absolut bästa passet med 40/20 jag kört, men det var inget som kom lättköpt direkt. Redan mot slutet på första serien så var det snuskigt jobbigt och jag funderade ärligt på hur två serier till skulle vara möjligt. Men på något vis lyckades jag med konststycket att lura huvudet, plockade hem 40-sekundare efter 40-sekundare tills jag färdig på alla sätt och vis.

Nu ska man bara hålla det här uppe trots det nedslående vädret just nu…. Så får man skörda sedan, lite så tänker jag.