Daladistans med klubben

God kväll på er alla! Vilken sjusärdeles dag jag har haft. Livskvalitet är 5 h 30 min på cykeln med helt fantastiska människor, man ska göra sånt man gillar och det här gillar jag. Vad jag inte gillar är hur publiken agerade mot Chris Froome i Marseille vid målgången idag på tempoetappen. Froome gjorde en fantastisk tempoetapp och var nära nog ikapp Romain Bardet vid målgången. Publiken jublade stort åt fransmannen och slog om till buande mot Froome. Det beteendet hör inte hemma på ett idrottsevenemang, man hejar fram sin favorit och sitt favoritlag men man buar fan i mig inte ut motståndarna. Man måste komma ihåg att utan motståndare blir det ingen tävling/match. Det påminner jag mina barn ofta om. Ut bua ut någon är så fult och lågt, publiken som idag och under Touren har buat ut Froome borde skämmas, rejält.

Nog om detta och åter till dagens cykelfest, vi tog bilarna till Krylbo, den lilla metropolen utanför Avesta och där startade vi. 13 själar ville spendera dagen på det bästa av sätt.
20314618_10154762138077548_1531898073_o
Skärmavbild 2017-07-22 kl. 18.53.49
Vi rullade ur Krylbo och genom Avesta och upp mot Hedemora för vidare transport mot den ökända Olshyttebacken. Ett som var givet var att det skulle köras uppför den. Själv var jag lite rädd att jag skulle köra så mycket sämre än min bästa tid. AK och Contis stack iväg snabbt den första biten och jag och Quintana var nog lite för mycket på hugget och satt bara några meter bakom dom första hundra metrarna som gick klart snabbare än jag hade tänkt. När det sedan blev lite brantare hade vi lite svårt att hålla tillräcklig fart. Ärligt så ville jag bara släppa Quintanas hjul och slå av helt, men jag kan ju inte vika ned mig i ”min” terräng. Vi gnetade ikapp en stumnande AK och när lutningen slog av så kakade jag upp på stora kakan och gnetade så gott jag kunde. Ser att jag bara är ynka 3 sekunder från mitt ”pers” uppför backen, snittar 331W (5,5W/kg) under dom 5:30 det tar mig att köra 1,9 km (7%). Men det var bra jäkla mycket jobbigare än jag ville minnas det.

Vägarna över Garpenberg och mot Horndal var riktigt trevliga med många höjdmeter och givetvis en del längre utförslöpor vilket vi inte är bortskämda med i Västmanland. Sedan styrde vi kosan mot Gysinge via Tidernas väg, en väg jag har kört bil på innan, riktigt trevlig och med gynnsam vind så rullade det på rätt bra här och vips så kunde vårat kaffesug stillas. Sånt är såklart viktigt när man cyklar hela dagen.
20257910_10154762138017548_848281085_o
Här har undertecknad någon utläggning om något oviktigt som vanligt och Nisse sitter bredvid och tänker ”Inte igen!”.

Vägen från Österfärnebo till By var en av dom roligaste jag cyklat, svängar hela tiden och upp och ned mest hela tiden och en rejält brant knäppa där det såklart skulle ställas skåp. Jag försökte men var mest skåp, Quintana kom förbi och sa i farten att han tyckte det var jobbigt, tror honom inte riktigt. Är det jobbigt så pratar man inte liksom. Han är i bra form.

Någonstans mitt på den där fina vägen utvecklades distanspasset till en form av slaktdistans och givetvis i samband med att det började blåsa mer. Det sprack av några gånger och jag var nere och körde tillbaka folk vid två tillfällen och sedan gick det mer eller mindre slaktigt till vi hade 6-7 km kvar. Kändes smygjobbigt, inte krisigt men absolut inte helt bekvämt heller. Uppskattade att vi slog av på farten åtminstone så jag kunde rulla in i Krylbo och iallafall låtsas vara fräsch. Firade återkomsten med att kliva rakt i ett gäng brännässlor, fest helt enkelt. Ni kan som vanligt se Strava på festen här.

Daladistans imorgon

Skärmavbild 2017-07-21 kl. 19.38.45
God afton på er, så var det väl semester igen i två veckor, den första utan mina underbara barn så jag gissar väl att den lär fyllas med en del träning om jag känner mig själv rätt. Imorgon är det dock dags för det som kan komma att bli en tradition i klubben: Daladistansen. Vi packar in våra cyklar i bilar och pallrar oss iväg ett antal mil och utgår med vårt distanspass därifrån. Ett helt magiskt sätt att få nya vyer och vägar. Vi cyklister är gärna pigga på att flyga utomlands för att cykla, men chansen att få så mycket nytt kan bara ligga 1-2 h bort med bil. Det är värt den resan någon gång per säsong, jag lovar.

Imorgon blir vi 12-13 stycken och vi kommer att ratta våra bilar till Avesta där vi startar passet, ganska snart kommer vi nå Hedemora och kort därefter väntar Olshyttebacken, 1,9 km på 7% i snitt. En backe jag körde en del intervaller i för några år sedan, en backe där jag är riktigt nöjd med hur snabbt jag tagit mig uppför. Ska bli både kul och lite skrämmande beroende på utfallet imorgon och se om jag är sämre än för 4 år sedan. Det är ju som ni förstår fri fart i backar som gäller på sådana här pass så möjligheten att bli svettig finns ju verkligen. Det ska bli otroligt kul.

Nu ska jag ladda med en skål godis och film. Vi lär höras.

Säsongens bästa ben?

Hej på er! Nu ligger jag här utslagen på soffan, har ni hört den förut? Ikväll var det roligt att cykla, riktigt roligt. Körde mig helt sopslut, lite som Kwiatkovski idag uppför Izoard om ni såg det? Det var spurtrundan på agendan för kvällens träning med klubben. Spurtrundan för er som inte vad det är så är det helt enkelt bara en runda med ett gäng sträckor med fri fart egentligen, den kortaste är dryga 500 meter och dom två längsta runt 5 km sedan gör man det ju så jobbigt för sig själv som man vill. Jag ville som sagt göra det jobbigt som sjutton, försökte vara aktiv på alla sträckorna på något vis, lyckades. Gluttade aldrig på wattmätaren idag utan bara körde på för allt vad tyglarna höll som vore det tävling. Sista sträckan försökte jag brygga till AK och Contis, mosade järnet men fastnade mittemellan dom och ”klungan” så nästa mål var att hålla den senare bakom mig. Lyckades nästan, det var en sista urkramning av benen och jag höll på att ramla i diket sedan.
Skärmavbild 2017-07-20 kl. 21.04.08
Men ikväll hade jag lätt säsongens bästa ben. Bra återhämtning och bra tryck i buggarna ändå. Kan kanske både gott för den senare hälften av säsongen om jag lyckas pricka in några fler tävlingar, vilket jag hoppas på. Strava på kalaset kan ni se här i vanlig ordning.

Nu stundar bara några timmars jobb imorgon innan jag går på semester igen i två veckor. Fint så.