The last in line…

Allting har en ände men korven har två som det så vackert heter. Den här bloggen i alla dess skepnader har likt en tv-serie kört minst en säsong för länge och även om jag sagt att den ska rulla på så är idag dagen jag sätter spiken i kistan, det här är det sista blogginlägget här om det sedan permanent är det sista inlägget jag skriver låter jag vara osagt men här är det så. Det har varit en jäkla resa sedan jag började blogga i samband med min första marathon 2006, sedan har bloggen vandrat mellan lite olika plattformar för att slutligen hamna här. Det har alltid varit ett sätt för mig att reflektera över träningen och livet, men samtidigt har avsikten att nå ut och inspirera alltid funnits. I takt med att läsarsiffrorna drastiskt dalat och tiden att skriva dagligen lite decimerats så har bloggen levt på så kallad lånad tid. Så det är enkelt, swyzak i skriven form slutar här och nu. Jag har för avsikt att hålla mina andra kanaler mer ajour så där kommer ni hitta mig: Instagram, youtube och twitter. OCH… ni kommer hitta mig på cykeln tränandes och tävlandes och jag säger som alltid: Hörs!

Bäääck in black

God kväll på er, har varit riktigt tyst här sedan i lördags. Började kännas skumt i kroppen i söndags så jag har bara kört lågintensiv promenadcykling i ett par dagar. Pulsen har varit låg och fin så idag vågade jag skruva på igen.

Inledde dagen med 82’ minuter till jobbet imorse, mysigt mörker och medvind på Julpavägen. Och nu på kvällen körde jag ett Zwiftrejs, blev ju lite peppad av att sitta och ”coacha” övriga laget på ZRL igår kväll (jag stod över). Laget gjorde en kanoninsats och vann gårdagens rejs och därmed är vi nu tvåa i tabellen, halvvägs in i denna tredje omgång 22/23. Nåväl, rejset då: 3 varv på Hilly loop i Wattopia alltså tre passager uppför den korta men stygga Zwift KOM, en maxinsats om drygt 2’ på varje varv. Rätt snabbt blev det en tätklunga bestående av runt 12 cyklister, mestadels A-åkare men även några få B-åkare.

Slet mig med hela vägen till spurten där jag blev 3:a av B-åkarna, bra känsla och klipp i benen trots några struliga dagar så nu hoppas vi att det rullar på fint ett tag framöver. Hörs.

En dag med bra ben

Hej på er! Idag var en sådan där sällsynt dag med bra ben, det är ärligt inte så ofta man verkligen känner att man har bra ben. Idag kände jag det, så jag antar att jag vaknar sjuk imorgon, brukar finnas en koppling mellan bra ben och sjukdom. Jag har inget vetenskapligt belägg för det hela, men sambandet har dykt upp mer än en gång under mina år av konditionsträning. Nu hoppas vi såklart att det inte blir så och så återgår vi till avbönen för dagens träning. Blev ”prestationslucka” när Ester sov lunch och jag svidade om och stack ut. Rullade på fint och fick feeling och körde en intervall om 12 minuter.

Brukar normalt sett inte köra kvalitet utomhus men det var dumt att vaska så bra ben så jag brassade på. Kändes bra även om det var lite smyghalt på sina ställen. Väl hemma hade jag 84’ på trippmätaren och det var bara och ta emot världens bästa föräldrar för eftermiddagsfika och häng. På förmiddagen hann vi dessutom se Folkes bandylag spela mot Spånga, dessvärre blev det en förlust men kul att kolla bandy igen, har blivit för lite av det i vinter.

Aja, nu är det snart dags för lördagsgodis. Hörs.