Hej på er! Jag är medveten om att det heter att julen varar ända fram till påska, men i år var det inte sant som många i vårt avlånga land fått erfara. Igår morse var det lätt att hålla sig för garv när man klev upp, det toksnöade, gräsmattan var vit och snön hade börjat lägga sig på gatan. Nu visste jag visserligen att det skulle bli något liknande väder under morgonen men att det skulle bli såhär illa hade jag inte vågat hoppas på. Vi (jag och Rodde) hade bestämt för ett pass med Team Newsafe runt lunch när prognosen talade om bättre väder. Så jag rev av en busy förmiddag med två av barnen och trodde vi skulle ställa in då temperaturen bara låg på 1-2 grader plus och det regnade lätt. Men Rodde var sugen och hävdade att man hade cyklat i sämre väder så sagt och gjort, rev ned BMCn från väggen och rullade ned till Lögarängsbadet för att möta Rodde. Snön hade smält bort men det var i gengäld rejält blött på vägarna bitvis. Inte helt oväntat blev det bara jag och Rodde (halva teamet är på Mallis).
Vi rullade iväg ut Rytternevägen med sikte på Strömsholm. Regnet hade avtagit och jag kände mig bra klädd (full vinterutstyrsel) det var bara höger stortå som tyckte det var lite kyligt. En bit innan Strömsholm vill Rodde köra på lite och eftersom jag är svag och han stark så satte jag mig på hjul och drack vattenstänk från vägen. Fick bita i och satt nog på runt 230 W på hjul, med nuvarande status är det bra nära tröskel.
Väl i Strömsholm vek vi av mot Herrskogen och siktade sedan på Munktorp. Rodde fick feeling eller ville få upp värmen några gånger på vägen dit så det gick undan bitvis. Väl i Munktorp tog vi ett kort brejk för att värma fingrar och fötter.
Vi tog även det mogna beslutet att avvika från ordinarie plan för rutt och börja jobba oss tillbaka mot Västerås med möjlighet att förlänga på hemmaplan eller köra raka vägen hem om det skulle bli för kallt. Så nu styrde vi mot Morgendal och Bergs kyrka innan vi rullade in i Hallstahammar för att ta den välcyklade gamla Hallstavägen tillbaka till Västerås. Här började mina ben strejka lite när Rodde tog sina förningar och jag fick släppa iväg honom. Vi skarvade sedan över Dingtuna, Barkarö innan vi kunde ge oss en klapp på axeln för att vi tog oss ut. Det gav mig 3 h 29 min, 100 km, trötta ben och en rejäl cykeltvätt. Tack för det, alltid roligare att cykla ute! Hörs.
SWYZAK 