Cross i Västerås – Helgmys numero uno!

Sådär, nu ligger jag här komatiskt toppfylld med enchiladas och ska försöka smälta dagen, som så många gånger förr när en är fylld med cykelcross så blir jag sådär trött och uppfylld med en lycklig känsla. Det är en blandning av den där mjölksyrafesten man får när man springer 3000 meter och den där lyckliga känslan man fick när man slirade runt på en cykel på stigar när man var liten. Lite som den gången när jag och polaren fick bli avspolade med trädgårdsslangen utanför huset av min farfar efter att vi lercyklat oss, skillnaden nu är att man får spola av sig själv OCH cykeln.

Nu till essensen, vi skulle alltså köra den första CX-träningen i Västerås i träningsserien HELGMYS. Med kort varsel så blev vi 8 stycken som kom till start, glädjande att se Köpingsbjörnen (CKCX represent) och Grannen på startlinjen. Konceptet är enkelt, två heat, skitsnack, skratt och mjölksyra. Valet idag föll på grundbanan i Sveriges vackraste (?) CX-arena Hökåsengropen.

Leenden innan start, innan den där smärtan….

Man kan träna CX själv, men väldigt lite blir som det blir när det blir tävlingslikt. Stressen att komma i och ur pedaler, allt blir annorlunda, ens tekniska missar blir kännbara direkt när någon annan kan dra nytta av dom. Starten på första heatet var ett lysande exempel, trots att jag startat bra själv på träning startar jag som en kratta och får se Contis segla iväg uppför sandbacken i vad som ser ut som 200 km/h, själv är jag inboxad halva första varvet innan jag sopar iväg och får köra mig krokig själv då jag aldrig kommer nå ikapp Contis. It´s all smiles dock efteråt, även om alla är lite halvspaka.
Heat nummer ett (4 varv):
1. Tony Carlsson
2. Johan Lindkvist
3. Magnus Ahlbäck
4. Björn Westergren
5. Adam Sundelin
6. Mattias Bäck
7. Kenneth Sundelin
DNF Kalle Springfeldt
Strava heat ett här.

I mellansnacket beslutas att vi inte ska plåga oss med mer än 3 varv i kommande heat, något som nog tas emot väl av alla inblandade, undertecknad inget undantag. Jag hade glömt den totala plågan som det innebar att köra CX på det här viset. Heat två inleds med en rätt kass start den också.

Contis tar starten på heat två också, han är stark den där alltså.

Dock kan jag rätt snabbt komma loss och närmar mig Contis och in i springbacken är jag tiotalet meter bakom, inte för att jag någonsin skulle kunna utmana honom på riktigt men lite press hade ju varit kul…. MEN…. När jag sätter ner cykeln igen ligger kedjan innanför framklingan… Daaaamn lixxom! Lirkar upp den men får se mig omkörd av Köpingsbjörnen och Ahlbäckaren, intalar mig nu att inte stressa…. Sven Nys stressar aldrig, kör ikapp det här smart nu, sagt och gjort i slutet på andra varvet är jag i rygg igen och på åkrakan trycker jag på och får lucka… Tack benen för att ni ibland jobbar med mig.

Köpingsbjörnen, Ahlbäckaren och jag skuggar i skydd av träden i springbacken…

Den här mannen är väl för stark, det är jobbigt att cykla uppför den här backen, på riktigt!

Ut på sista varvet sätter jag till sist den feldoserade högersvängen jag haft problem med hela dagen på ett bra vis och kan slita mig i mål på en andra plats, igen… Sjukt trött lixxom!

Springa, bära, slita, det är väl för roligt det här!

Är det inte Sveriges vackraste CX-Arena kanske?

Alla verkar trötta och nöjda och glada efteråt vad det verkar….

Heat nummer två (3 varv):
1. Tony Carlsson
2. Johan Lindkvist
3. Björn Westergren
4. Magnus Ahlbäck
5. Kalle Springfeldt
6. Adam Sundelin
7. Mattias Bäck
8. Kenneth Sundelin

Strava från heat två hittar ni här.

Detta ger en sammanställning av HELGMYS-serien som ser ut som följer.
1. Tony Carlsson 100 poäng
2. Johan Lindkvist 60 poäng
3. Björn Westergren, Magnus Ahlbäck 30 poäng
5. Adam Sundelin, Mattias Bäck, Kenneth Sundelin 10 poäng
8. Kalle Springfeldt 5 poäng

Susar nedför i skydd av träden….

En fantastisk dag helt enkelt, mina ben känner sig lika fantastiskt misshandlade också, hoppas att en distansrunda imorgon ska få styr på det här. Det jag för egen del tar med mig förutom den enorma glädjen från crossandet är det faktum att jag redan på försök ett på banan kör snabbare än jag någonsin gjorde förra året och då är det långt från tekniskt fulländat och bitvis fjäsigt fegt i kurvorna.

Vi ses väl nästa gång den 14/9 klockan 10.45 eller hur?