Fikadistans till Norberg, minus fika och Norberg!

Vad händer här egentligen? Man ju nästan undra vad som finns i flaskan, men jag kan lugna er med att det bara är vatten. Idag var det distansdags, var lite orolig över hur kroppen skulle fixa det hela, det var obefogat för den var med på nötterna ändå. Det blev jag Katja som rullade iväg från stan i solskenet, vi skulle möta upp AK i Skultuna vilket vi också gjorde. Hans medverkan blev dock kortvarig då han nav i framhjulet med ett brak gav upp och bara ett under och en del skills på cykeln gjorde att han inte gick i backen. Det blev bara jag och Katja som vevade upp i medvinden via Svanå, Västerfärnebo och Hästbäck innan vi svängde av mot ”brandbacken”. Med det avses backen som är på vägsnutten till Ängelsberg som härjades svårt av skogsbranden 2014, fortfarande ett läskigt mäktigt landskap och sedan gillar jag ju alltid att cykla uppför.


Ja, ni ser ju själva hur det ser ut, lite av ett månlandskap. Nu var det sedan bara att veva oss hemåt i motvind, härdande saker liksom. På toppen av brandbacken mötte AK oss, han hade varit hem och bytt hjul och sedan snurrat på för att möta oss, så vi var väl iallafall tre stycken i vinden hem. Tycker att jag kändes mig stark fram till vi kom till Skultuna igen, då tog kraften rätt kapitalt slut, men då hade vi redan 4 h på klockan så det kanske inte var så konstigt.

Vinglade in hemma med 125 km och 4 h 39 min på Garmin, gott dagsverke. Det gör vi om imorgon, ska bara energisäkra. Skönt att kroppen börjar komma tillbaka. Strava på det hittar ni såklart också.

Givetvis skippade vi både fika och Norberg idag, men det förstod ni kanske.