Un peu cyclocross

God morgon på er! Stoppa pressarna, igår cyklade jag cyclocross igår igen. Var väl lite som MvdP på cykeln kan man säga, wattbomb och teknik utan dess like, eller?

Vi hade ju styrelsemöte igår kväll så jag passade på att cykla på crossen dit, svepte förbi Groopen på vägen dit, var redan ett stort gäng där och tränade, kul. Jag tog mig över puckeln och körde sandchikanen och Zonhoven-backen vilket jag inte fixade sist. Sedan hakade jag på gänget på ett varv på deras andra intervall. Skulle ljuga om det kändes bra men, hade lite fel växlar i startbacken och fick bryta mig upp på slutet och tappade mark, tycker ändå att jag gnetade på bra, om jag inte hade slagit av på farten i början på startrakan så hade jag förmodligen gjort en av dom bättre tiderna jag någonsin gjort på banan, så det kändes ju ändå lite kul. Trist bara att man inte hann vara med mer.

Idag skulle det ha varit fotboll för Melker men han har ont i halsen så det blir en hemmakväll. Kanske ska vi ta tag i att få upp cyklarna på väggen i cykelrummet och byta lite bromsbelägg på MTB-hojjarna. Orkar jag så är jag bra sugen att testträna på Wattbiken, men man vet ju hur slö man kan bli på kvällarna. Speciellt som jag inte har något speciellt att träna för just nu heller. Att börja specifikt börja bygga mot 2019 känns ju liiiiiiiite tidigt just nu.

Oavsett vad så var det kul att köra cross igår och det kändes som att tekniken funkade hyfsat också.

Annonser

Nu är det kallt!

Hej på er, nu är det för jäkla kallt på morgonen alltså, tämligen onödigt kallt kan jag tycka, men det börjar ju bli ack så vackert i naturen också. Igår cyklade jag för första gången sedan Västgötaloppet, det var ju MTB-träning för Folke och om jag ska vara ärlig så hade jag nog inte cyklat i Rocklunda om det inte varit för just det faktum att Folke skulle träna. Han anslöt till sitt och jag till Skoglunds snabbgäng, jag sa per omgående att jag varken ville bli trött eller skitig, varpå han undrade vad jag gjorde där, det undrade jag också när vi dundrade iväg in i Rocklundaskogen. Nu var det torrt och riktigt fint när vi slickade i oss dom sista solstrålarna, Skoglund bjöd på några nya sjukt fina stigsnuttar därinne. Med ett icke påmejslat huvud till 100% så vek jag ned mig modmässigt på några onödiga ställen, dumt eftersom jag höll på att tokklota nedför en stenhäll som jag kört hundra gånger innan på slutet av träningen. Då hade jag väl lika gärna kunnat kluta när det var lite ljust, aja, ett visst mått av skicklighet ett tio skopor tur gjorde att jag satt som en märla runt ett träd. Men överlag en sjukt rolig kväll med grymt sällskap, det är svårt att vara helt nedslagen över sin egen usla åkning när dom goda råden och garven bara är ett tramptag bort. Längtar redan till nästa säsong.

Idag är det ridtisdag med Folke, så det blir några timmar i stallet på eftermiddagen. Han älskar det och det är så roligt att se, på det har vi även styrelsemöte och sedan ska man hålla på att lösa saker runt Groopencross som vi arrangerar på söndag, det ligger liksom på. Ska även försöka lösa nya bromsbelägg till min och Cissis MTB-cyklar, mina belägg är i stort sett slut efter Västgötaloppet.

Annars kan jag väl presentera vår nya lekkamrat i vinter. Som Quintana sade: ”Träningen kommer inte bli lättare, men den kommer nog bli roligare”. Hoppas att den ska bidra till att jag kommer ut som en starkare cyklist på långloppen 2019, tekniken får jag brottas med fortsatt. Nu ska jag ösa på här, vi hörs.

Väckningsfredag!

God fredag på er! Veckans bästa fredag eller vad man säger. Sjukt hektisk sådan, jobbar hemifrån idag på grund av orsaker vi kan komma in på närmare i framtida inlägg. Nyttjade lunchtimman till ett väckningspass med Landhagen som kommit hem från Spanien-landet och var ledig. Vi styrde det lilla gula spåret samt Rönnbyspåret, lite småblött och spännande helt enkelt. Lite gas och sånt, kändes hyfsat i både ben och teknik. Förhoppningsvis är benen redo för Västgötaloppet i Ulricehamn imorgon. Jag och Landhagen gör ett självmordsuppdrag och kör ned och tillbaka över dagen, 05.30 imorgon bitti åker vi om inte tävlingen blåst bort det vill säga.

Det kommer bli en tuff dag imorgon på cykeln, 80 km och mycket stig, över 1000 höjdmeter och sedan ser det ut att kunna bli en riktigt blöt historia, en riktig kontrast till dom andra långloppen det här året alltså. Bara att hoppas på bra ben och trampa på.

Men först massa mer jobb och fredagsmys här hemma. Blir bra det.